Krakow
– en brokig historia

 

 

Katedralen ligger ihop med kungliga slottet Wawel. Detta var Karol Wojtylas domkyrka innan han blev vald till påve.

 

 

Den som reser till Krakow utsätts för många intryck. Att man befinner sig i Polens historiska och kulturella huvudstad märks av alla imponerande byggnader. Stadens dramatiska historia med regerande vasakungar, svenskars härjningståg, nazistisk och kommunistisk ockupation har satt sina spår, inte minst i människors själar. Nyrenoverade synagogor står som monument över en försvunnen judisk befolkning som bokstavligen gick upp i rök i det närbelägna Auschwitz. Men ingen har gjort mer än stadens mest berömde invånare (till och med flygplatsen är uppkallad efter honom), påven Johannes Paulus II, för att åstadkomma försoning mellan kristna och judar.

 

Påven Johannes Paulus II som staty på gården till ärkebiskopsresidenset. Han var ärkebiskop av Krakow 1964-78.

 

 

Krakow var tidigare Polens huvudstad. Kungarna regerade i borgen Wawel, strategiskt belägen tillsammans med domkyrkan uppe på borgkullen. Den siste kungen som residerade där var Zygmunt III Waza, alias Sigismund, son till Johan III och barnbarn till Gustav Vasa, som 1609 flyttade huvudstaden till Warszawa för att komma närmare och påverka situationen i Sverige som hans farbror Karl IX berövat honom.


Den katolske vasakungen Sigismund ligger begravd i katedralens krypta intill sin lutherska syster.

 

 

Men fortfarande anses Krakow vara Polens kulturella huvudstad med det Jagellonska universitetet, grundat 1364, som flaggskepp. Här studerade 1491-95 astronomen Kopernikus som revolutionerade vår uppfattning om solsystemet. I Krakow bor två litterära nobelpristagare, Czeslaw Milosz, som fick priset 1980, och poeten Wislawa Szymborska, 1996.

 

Krakow klarade sig nästan helt från andra världskrigets förödelse. Stare Miasto, den gamla staden, är sedan 1978 klassad som ett av FN:s världsarv. Med utgångspunkt från stadens hjärta Rynek Glówny, Europas största torg, kan man inom en omkrets av några hundra meters beskåda mängder av kyrkor och andra historiska byggnader från medeltid, renässans, barock och rokoko.

Vid Mariakyrkan på Rynek Glówny, Europas största torg, är det alltid liv och rörelse.

 

 

Kyrkorna är inte bara historiska minnesmärken. De har ofta flera mässor varje vardag. På söndagarna är de fullsatta från morgon till kväll. Polackerna är förmodligen världens kyrkligaste folk.


Gudstjänst i en vanlig kyrka i ett vanligt bostadsområde. Polackerna är kanske världens kyrkligaste folk. Vid söndagens tredje mässa kl 11 var det många som fick stå. Det var en enkelt utformad högmässa, ungefär som i en svensk kyrka. Barnkören sjöng lovsånger under ledning av en gitarrspelande nunna. Av den långa predikan begrep jag inget utom ”Jezus”, ett namn som prästen ofta upprepade. Och det räckte ju.

 

Utanför centrum dominerar dock de trista betonggrå husen från kommunisttiden, här och där med hypermoderna köpcentra som granne. I förorten Nowa Huta lät kommunistregimen anlägga ett stålverk som skulle bli en bastion för proletariatet. Men i stället blev Leninverken ett centrum för motståndet mot den röda Quislingregimen.

 

Hela Polen sjuder av aktivitet. Krakow är inget undantag. Överallt byggs det. Gatornas många fotgängare är på väg med energiska steg. Efter århundraden av krig och ockupation har polackerna bestämt sig för att lämna sin trassliga historia bakom sig återta sin plats bland Europas ledande nationer.

 

Anders Brogren

 


Mariakyrkan med sina olika långa torn höjer sig över hustaken.


Gamla synagogan, förstörd av nazisterna, är i likhet med andra synagogor i den judiska stadsdelen Kazimierz omsorgsfullt restaurerad. Många turister kommer hit. Däremot finns här numera bara ett fåtal judar.


Entrén till en gammal judisk begravningsplats.


I Sukiennice, de gamla klädeshallarna mitt på torget, finns många souvenirstånd. Här säljs också dockor som föreställer ortodoxa judar, sådana som utrotades under naziockupationen. Det känns obehagligt. De senaste judeförföljelserna anstiftades av kommunistregimen så sent som 1968.


Värnpliktiga besöker en utställning om Johannes Paulus II som ett led i sin soldatutbildning. Den katolska kyrkan har varit identitetsskapande för den polska nationen.


Auschwitz ligger en timmes väg från Krakow. - ”Arbeit macht frei” – arbete leder till frihet – lyder den cyniska välkomsthälsningen vid grinden till Auschwitz. Innanför stod lägerorkestern och spelade.


Många israeliska skolklasser besöker Auschwitz.


Mot denna vägg arkebuserades fångar som gjort sig skyldiga till någon förseelse som t ex att man tagit ett äpple från ett träd man gick förbi.


Ett av de många krematorierna, nedgrävt i marken. I Auschwitz mördades en och en halv miljon människor, de flesta judar men även många polacker, sovjetiska krigsfångar, romer, homosexuella och Jehovas vittnen.


Det elektriska stängslet. Många som inte orkade leva längre kastade sig mot det.


Ett järnvägsspår ledde rätt in i det jättelika lägret Auschwitz-Birkenau. Redan på perrongen skildes de som skulle gasas från dem som först skulle arbeta ihjäl sig.