Äldre Västgötalagen och dess bilagor i Cod. Holm. B59. Utgivna av Föreningen för Västgötalitteratur genom Per-Axel Wiktorsson. Del 1 och II. 2011. ISBN 978-91-978079-1-3.

KRisteR æR fyrst i laghum warum (Kristus är först i vår lag) står det i inledningen till Äldre Västgötalagen, den äldsta boken på svenska språket. Krister är först, även om han numera fått konkurrens på den ideologiska arenan av en annan Christer, nämligen Sturmark, ordförande för dem som av någon outgrundlig anledning kallar sig Humanisterna. När det ännu inte fanns någon svensk centralmakt, när oberäkneliga klanhövdingar stred om makten och mördade varandra, då var det kyrkan som stod för kontinuiteten. I kyrkan fanns kunskap och kultur. Där fanns de verkliga humanisterna. Ur den kyrkliga kulturen har sedan företeelser som vetenskap, demokrati, välfärdssamhälle och humanism vuxit fram. Den nya utgåvan av Västgötalagen är en välbehövig påminnelse om denna vår civilisations grundval.

Texten till Äldre Västgötalagen har tidigare blivit utgiven inte mindre än tio gånger. En svartvit faksimilupplaga kom 1950. Nu finns detta ovärderliga dokument också i färg. Formatet är dock något förminskat i förhållande till originalet, B59 i Kungliga Biblioteket, det enda existerande kompletta exemplaret av lagen. Det finns visserligen en sägen om att ett exemplar skulle ha blivit inmurat i någon av Västergötlands kyrkor. För en del år sedan högg man därför förhoppningsfullt hål i väggen på Kungslena kyrka, i direktsänd TV i närvaro av Västgöta-Bengtsson, dock utan att finna den gömda klenoden. Även 2009 års letande i ett tomrum bakom läktaren blev resultatlöst.

Handskriften B59 innehåller förutom själva lagen även annat material: Danaholmstraktaten om gränsen mellan Sverige och Danmark, redovisning av antalet kyrkor i Västergötland, redogörelse för landskapets gränser, översikter över västgötarnas lagmän och kristna kungar i Sverige, Lydekinus minnesanteckningar, »Latinbalken» m.m. Därtill finns en hel del marginalanteckningar.

Som lycklig innehavare av 1895 års faksimilupplaga av Östgötalagen slår det mig att B59 har ett betydligt enklare utförande än denna. Sidornas storlek är ungefär hälften mot Östgötalagens. Bandet är inte lika påkostat. Det beror nog på att just denna kopia av Västgötalagen, B59, aldrig varit tänkt som något praktband, medan det bevarade exemplaret av Östgötalagen troligen var avsett för självaste lagmannen, Knut Jonsson till Aspanäs.

Professor Göran B. Nilsson menar i en kommentar, som ingår i den nya utgåvan, att B59 ursprungligen var en arbetsbok, upplagd av Skara domkapitel för att tjäna till hjälp under förhandlingarna om Yngre Västgötalagen. När handskriften hade tjänat sitt syfte, har den kommit i andra händer, vilka gav B59 dess mer blandade utseende. Troligen har B59 framställts på 1310-talet.

Därmed måste man revidera uppfattningen att Yngre Västgötalagen tillkommit på 1290-talet. Det är med viss stolthet man konstaterar att Göran B. Nilsson kommit fram till detta efter ett uppslag av en f.d. redaktör för SPT, vår egen faste medarbetare Carl Strandberg, i dennes doktorsavhandling från 1967. Nilsson har »kunnat bekräfta och vidareföra Strandbergs konstruktiva uppslag, vilket bl.a. har resulterat i en radikal omvärdering av den traditionella forskningens uppfattning…»

Mannen bakom den nya utgåvan är professor Per-Axel Wiktorsson, som bokstav för bokstav tolkat handskriften och sedan översatt den till modern svenska, allt redovisat med fotnoter. Med hjälp av teknisk utrustning har han också lyckats tolka nötta och delvis utplånade textpartier som tidigare inte varit möjliga att läsa.

Redaktör för verket har varit prosten Johnny Hagberg. Som ordförande i såväl Föreningen för Västgötalitteratur som Skara Stiftshistoriska Sällskap är han själva källan till den flod av historiska böcker med västgötsk anknytning som kommit ut de senaste åren.

Anders Brogren