Lukasevangeliet för alla Lättlästa bibelkommentarer finns det behov av, inte bara för lekmän utan också för präster och andra förkunnare. Bo Giertz kommentarer (med egen översättning) på 70-talet har hjälpt många och de är högst läsbara också idag. Inte minst med tanke på den magra kost som bjuds i många kyrkor är det viktigt att den som vill vara kristen får hjälp av en god kommentar i sin bibelläsning. Nicholas Thomas Wright är född 1948. Han är biskop i Durham sedan 2003, där han efterträdde den skandalomsusade Michael Turnbull, som i sin tur hade efterträtt den beryktade liberalteologen David Edward Jenkins. Nu har emellertid detta anrika stift åter fått en biskop som företräder apostolisk kristendom. Som nytestamentlig exeget har Wright varit verksam i Oxford, Cambridge och Montreal. Han har också gett ut ett stort antal böcker på akademisk nivå under namnet N.T. Wright. Därtill har han en pedagogisk förmåga utöver det vanliga, samtidigt som han brinner för evangelisation. Sina populära böcker med snärtigt journalistiska formuleringar ger han ut under namnet Tom Wright. I den nu till svenska översatta Lukaskommentaren delar Wright upp varje kapitel i tre-fyra avsnitt (den svenska utgåvan följer Bibel 2000). Varje avsnitt inleds med ett aktuellt exempel, så här: ”En dag åt jag lunch med en vän som berättade att hans tonårsson blivit allvarligt sjuk.” Sedan följer en kommenterande analys som ofta ger aha-upplevelser, till exempel detta: ”Var det sjuttio eller sjuttiotvå lärjungar som Jesus sände ut? Svaret på dessa båda frågor kan vara att Lukas än en gång betraktar Jesus med Mose i bakgrunden, han som vid ett tillfälle utsåg sjuttio av Israels äldste som fick del av Guds ande och därmed blev rustade att hjälpa honom att leda Israels folk (Fjärde Moseboken 11:16, 25). Vid det tillfället hände något som påminner om det vi läste i Lukas 9:49-50, nämligen att två personer som inte fanns med bland de ursprungliga sjuttio också fick motta anden, till somligas förskräckelse. Det avgörande måste vara att Jesus sänder ut medhjälpare som ska vara med och leda det nya uttåget.” Man märker att författaren trots sin ledigt kåserande stil är en kunnig exeget. Dessutom har han en själavårdande inställning. Han är en biskop med herdesinne. Kommentaren leder ofta vidare till en personlig appell: ”Vad har Gud för avsikter med vår värld idag? Med våra liv? Bär vi själva frukt till Guds rike?” Eller så här: ”När du begrundar Jesu dömande ord och gärningar, glöm då inte hans tårar.” När det gäller en Lukaskommentar är det intressant att kolla om författaren i likhet med många andra kommentatorer fortsätter att föra vidare den vandringssägen som har David Friedrich Strauss som upphovsman och som säger att Augustus inte gav befallning om någon skattskrivning i det romerska riket och att Quirinius inte var ståthållare i Syrien vid Jesu födelse (och att Bibeln därför inte går att lita på). Som många andra exegeter tycks inte heller Wright vara medveten om att Augustus lät genomföra inte mindre än tre riksomfattande skattskrivningar, nämligen åren 28 och 8 f.v.t. samt år 14 e.v.t. I likhet med de flesta andra kommentarer tror Wright dessutom att Quirinius var ståthållare (vilket inte står i grundtexten, hans titel var legat). Han har dessutom, som brukligt bland exegeter, bara kännedom om den andra av Quirinius regionala skattskrivningar, nämligen den som hölls år 6 e.v.t. Den första regionala skattskrivningen under Qurinius överhöghet, som hölls år 8 f.v.t., brukar vara okänd i kommentarlitteraturen (se SPT 5/2007, sid 138 ff). Men i motsats till många kollegers logiska felslut säger då inte Wright att Bibeln har fel. Han inser att han inte sitter inne med alla fakta. I stället visar han en ödmjuk inställning inför Skriften, så här: ”Ett sätt är att tolka den grekiska texten är att det rör sig om en tidigare skattskrivning här, före den mer omtalade under Quirinius. Det finns många gåtor som historikerna kanske aldrig finner några svar på och det här kan vara en av dem.” Den ödmjukheten inger förtroende. I samma serie finns också en Markuskommentar av Tom Wright i svensk översättning. Anders BrogrenTom Wright: Lukasevangeliet för alla. Förord av Lennart Thörn. I översättning och bearbetning av Melinda Hoelstad. Marcus förlag. 2009. ISBN 978-91-7999-6561-4.
Denna recension är publicerad i Svensk Pastoraltidskrift nr 22/2009. |